Idag har jag och Annika varit till danskekarna. I dessa hängde man danskar under kriget någon gång på 1600 talet. Ekarna är ca 700 år och är enorma.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
skip to main |
skip to sidebar
Denna blogg handlar om det vardagliga livet hos familjen Nordsten (fast kanske mest om Kelpien Arvid).
Bloggarkiv
-
▼
2008
(166)
-
▼
augusti
(20)
- Tänk vad...
- Änligen helg!
- Nyvaken vovve
- Arvids aptit..
- Inte så mycket...
- I torsdags så...
- Usch vad pinsamt
- Fotbollsträningen..
- Arvid med sin skateboard
- Regn, regn och åter regn
- Kloklippning
- Trött och dåligt väder
- 5 nätter i rad...
- Raggi
- Bus i skogen med Raggi
- Blandade bilder från semestern i Kalmar
- Några bilder på ekarna i Ålem
- Tjoho!
- Promenad till danskekarna.
- 7 dagen i rad...
-
▼
augusti
(20)
Om mig
Om Arvid
Arvid föddes långt uppe i norr (Överkalix) den 15 mars 2008 i en kull om 5 valpar. Han har en bror och tre systrar som är spridda lite överallt i vårat avlånga land.
Pappa heter Evallens Chocolate Intro och mamma heter Cephyren's Beata (Sky).
En solig söndag i slutet av maj (den 25:e) satte jag mig i bilen för en liten tripp (63 mil enkel väg) upp till Överkalix och hämtade hem Arvid. Det kändes som om att Arvid kände på sig att han skulle följa med mig, då han på en gång jag kom innanför dörren till Ida och Gunnar sprang fram till mig. Hans två systrar som fanns kvar ignorerade mig totalt.
Hemfärden gick otroligt bra, då han redan som liten verkar ha älskat att åka bil.
Pappa heter Evallens Chocolate Intro och mamma heter Cephyren's Beata (Sky).
En solig söndag i slutet av maj (den 25:e) satte jag mig i bilen för en liten tripp (63 mil enkel väg) upp till Överkalix och hämtade hem Arvid. Det kändes som om att Arvid kände på sig att han skulle följa med mig, då han på en gång jag kom innanför dörren till Ida och Gunnar sprang fram till mig. Hans två systrar som fanns kvar ignorerade mig totalt.
Hemfärden gick otroligt bra, då han redan som liten verkar ha älskat att åka bil.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar